Även detta år tänker jag göra noteringar här allt eftersom jag besöker olika orkidélokaler. Förmodligen kommer det inte bli några långresor utomlands utan mina planer avser i huvudsak mitt närområdet, kanske med några lite längre resor inom landet (ev. Norden). 


En tur till Djupadalens naturskyddsområde, ca 15 km nordost om Falköping, för att kolla backsippor som här brukar vara ymnigt förekommande. Det var de även i år, ja kanske väl så många som det vanligtvis brukar vara.
Djupadalen är en kanjon med branta kalkstensbranter på båda sidorna, 14 m som högst. Vad gäller backsipporna så är dessa flest på det plana området norr om kan-jonen. Men hela området har en intressant flora.

Bladrosetter av St Pers  nycklar Bladrosetter av St Pers nycklar

Vi hade inga förväntningar på att hitta orkidéer denna tidiga vårdag. Men här bland backsipporna fanns ett antal bladrosetter av St. Pers nycklar. Det lär nog dröja några veckor till innan man får se dessa i blom. Men trevligt i alla fall att se dessa första antydningar om den orkidé-säsong som nu kommer.



Nedan syns något av det som sågs, bild 1 visar en vy av Djupadalens kanjon som i ändan är vattenfylld. En liten bäck rinner ner i och ner genom ravinen. Bild 2 stor mängd backsippor i motljus. Bild 3 Smalbladig lungört en annan av områdets rariteter. Bild 4 och 5 visar backsippor, dels den vanliga formen och dels en vit variant.

St. Pers nycklar, Orchis mascula subsp. mascula St. Pers nycklar, Orchis mascula subsp. mascula

Årets första tur till Kinnekulle var tänkt som en koll för att se hur långt Krutbrännaren hade kommit, troligtvis för tidigt för knoppar. Det visade sig dock att både St Per och Adam & Eva var på gång. Tidigt kanske tyckte vi med tanke på att våren varit kall även om senaste veckan varit utan nattfrost och att vi haft ett par rejält varma dagar senaste helg.

Efter grundlig studie av plantan, som nu är på sitt fjärde år efter upp-täckten 2021, kunde det konsta-teras att det i alla fall blir tre blom-stjälkar om allt går bra. Redan nu kunde de svartröda knopparna skymtas i bladrosetterna. Men ännu behövs ett par veckor innan det blir blomning.

Krutbrännare Neotinea ustulata

Några andra arter som sågs denna fina vårdag.
Från vänster vit- resp. gulsippor på var sin kant. Vårärten når lite över annan växtlighet vid denna tid och syns därför tydligt även om den är tunn och späd. De starkt rödlila blommorna övergår ganska fort till blått innan de vissnar. Gullvivan känns lätt igen och bildar nu på våren riktiga mattor. En syn för gudar! Vårfingerörten bildar också mattor men på en helt annan nivå när de trycker sig ner mot marken där det är tunt till berget under och övrig växtlighet inte orkar upp. Adam och Eva är vår tidigaste orkidé tillsammans med St. Pers nycklar. Enstaka av sistnämnda hade redan fått ut ett antal blommor. De två sista bilderna visar att arten kan ha plantor med fläckiga eller rent gröna blad i bladrosetten.

Ryr naturreservat 2024-05-11                                                                      Till toppen av sidan

Naturreservatet Ryr i Dalsland har en av Sveriges (i alla fall Västsveriges) bästa förekomst av St Pers nyckar. Reservatet ligger på Ryrhalvön som sticker ut i sjön Svanefjorden i Dalsland. Området ligger inom den så kallad Dalformationen som sträcker sig genom östra sidan av Dalsland. Här finns stora områden med lerskiffer som gör att det blir en mycket varierat och fin flora. 


Större delen av reservatet består av gamla tidens bondeland med ängar och betesmarker. Dessa sköts fortfarande på det gamla sättet vilket gör att floran är mycket artrik. 





 

St Pers nycklar (Orchis mascula) och gullvivor (Primula veris) är kanske det som först fångar ögat vid denna tid.

Dagens tur var mest för att kolla hur långt St. Pers nycklar hade kommit. Mycket av dessa var bara just i början av blomningen men en del plantor var på god väg mot full blomning. Framför allt gällde detta plantor som växte i de solöppna sluttningarna på västsidan ner mot sjön.








St. Pers nycklar (Orchis mascula) i siluett mot solglittret i Sva-nefjordens lätt krusade vatten

Som framgår av ovanstående jämförelse så syns det att även om St. Pers nycklar ser ganska enhetliga ut så varierar blommornas form och färger en hel del. Helvita varianter finns också men det har jag aldrig sett här på Ryr.

Till trots för den hårda vintern vi hade i år, eller kanske just därför, så uppvisar styvmorsviolen (Viola tricolor) en otrolig blomning denna vår.

Lite annat som sågs (hovra över bilderna för att se artnamn).                                                                             

Kinnekulle 2024-05-17                                                                                   Till toppen av sidan

Det är mycket som blommar nu på Kinnekulle. 

Skälet för denna kvällstur till Kinnekulle var främst för att kolla hur långt krutbrännaren (Neotinea ustulata) kommit. Den var som syns på bilden till höger gott i gång. Fortfarande har man inte hittat någon mer planta sedan denna hittades 2021. 
Nu vet jag inte hur det är på Öland i år men tidigare verkade denna på Kinnekulle börja sin blomning tidigare än på Öland. Troligtvis en följd av ett gynnsamt mikroklimat vid lokalen på Kinnekulle.





 

Krutbrännare Neotinea ustulata

Så här i mitten av maj brukar det vara hög tid för Adam och Eva (Dactylorhiza sambucina) och så också detta år. Det varma väder vi haft under senaste tiden har gjort att arten nu passerat bäst föredag. Framförallt gällde det den röda varianten som verkade kommit igång snabbare än den gula (se min förra rapport från Kinnekulle).Högra bilden kan väl ge en bild av skillnaden mellan A&E och St. Per för den som är osäker.

St. Pers nycklar (Orchis mascula) är en trogen följare till Adam och Eva. Blom-mar ungefär samtidigt men är här på Kinnekulle en betydligt vanligare art. 
De två bilderna till höger visar den stora variation i blomfärgen hos arten.

Ytterligare ett par orkidéer sågs men bara i knopp. Bild ett visar det som om någon dryg vecka kommer att ses som skogsnyckel (Dactylorhiza fuchsii). Nästa bild visar den lilla orkidén korallrot. Nu bara med minimala knoppar men blommorna är inte mycket större bara 3-4 mm. Den är en saprofyt, det.vill säga den har inget eget klorofyll och litar hela livet på att en symbios med en svamp skall fungera. Den vägen får den näring den behöver. 
OBS: Förväxla inte denna med knoppställningen på Pyrola (bild tre), inte helt olik i knoppstadiet.
Till sist ett par andra växter. Först ängsbräsma (Cardamine pratensis). Arten är en av värdväxterna för aurorafjärilen. Sist ses rosettjungfrulin (Polygala amarélla), vanlig på torra marker som på Österplana.

Ett kort stopp gjordes också vid Hjälmsäter och guckusko-lokalen. Det visade sig att också guckuskon (Cypripedium calceolus) var på god väg att börja sin blomning. De flesta plantor hade dock bara knoppar än även om dessa till stor del var på väg att spricka upp. 



















Guckusko (Cypripedium calceolus)

Några plantor hade dock redan fått ut fullt utvecklade blommor. Här ett par exempel hur det såg ut.


Kinnekulle (uppdatering 2024-05-20)

Ett nytt besök på "Kullen" med en god vän som ville se krubrännaren. Som syns har inte mycket hänt sedan senast, kanske någon mer blomma i axen  som slagit ut.

Däremot kunde man se en utveckling på lokalen för guckusko. Nu hade så gott som samtliga blom-mor slagit ut och verkade vara på sitt bästa. Totalt sett verkade det inte var något rekordår för arten detta år. Ganska glest mellan "ruggarna".







 

Guckusko Cypripedium calceolus

Kattfot är en vanlig art vid denna tid på Österplana hed där den trivs på de torra, kortväxta gräsmarkerna. Kattfoten hör till de arter som har skilda han- resp. honväxter. De röda hanplantorna ses på den vänstra bilden medan honplantorna, högra bilden, är som syns vita.











Kattfot Antennaria dioica

 

Från förra rapporten från Kinnekulle hade jag med en bild på rosettjungfrulin, den vanliga blå varianten. Här ses en rosa variant. Vita förekommer också.










 

Rosettjungfrulin Polygala amarella

 

Till toppen av sidan

 

Nohlmarken 2024-05-21

Nedre delen av naturreservatet Nohlmarken består av fuktiga och blöta marker genom att det rinner ner mycket vatten från de högreliggande områdena ovanför. Här trivs smörbollar (Trollius europaeus) i ofantliga mängder. En oförglömlig syn vid denna tid.

Från Nohlmarken finns rapporter om att man hittat majnycklar här. Eftersom dessa borde kunna vara i blom vid denna tid var detta ett av skälen för vår utflykt denna gång. Det visade sig stämma att det finns majnycklar. Säkert ett 20-tal kunde ses i blöt-are områden. De flesta var dock just i början av sin blomning.

Nedan ses några exempel på plantor som sågs och som bedömdes vara majnycklar (Trollius europaeus). 

Några av plantorna som sågs blomma nu hade mer eller mindre helt gröna blad. Kanske inte typiska för ängsnycklar men men det var däremot blommorna. Ljusare än majnycklarna och också med det vanliga mönster som man hittar hos ängsnycklarna. Dessutom syntes inte några av de vanliga ängsnycklarna. Möjligtvis kan detta vara en hybrid mellan ängs- och majnyckel.  









Nedan ses ytterligare två orkidéer som sågs denna dag. St Pers nyckel (Orchis mascula) som nu var på upphällningen. Den andra är skogsnyckel som ännu har har långt kvar till blomning. Andra trevliga växter var majviva (Primula farinosa), natt och dag (Melampyrum nemorosum) samt liljekonvalj (Convallaria majalis) som här just börjat som blomning.

 

Krutbrännare, Neotinea ustulata Krutbrännare, Neotinea ustulata

Också vid detta besök på "Kullen", även om skälet för turen var annat, fanns tid för att kolla upp läget för en del orkidéer. Som syns här ovan har nu krutbrännaren så gott som blommat färdigt för året. Tydligen har något/någon varit på de mindre av blommorna för dessa lågt nervikta. Tydligt syns också att frökapslarna har börjat utvecklas. Kan man hoppas att det blir frön frampå sommaren? Och att det så småningom kan dyka upp fler plantor?

Vid Hjälmsäter var det lätt att se att även guckuskon hade blommat färdigt för året. Endast några en-staka blommor fanns fortfarande i gott skick. Att arten har blommat färdigt så här i slutet av maj har jag inte upplevt tidigare (inte under mina dryga 20 år av besök). Det normala vore ju att blommorna just slagit ut vid denna tid!







 

Guckusko Cypripedium calceolus

Mer väntat var att St Pers nycklar (Orchis mascula subsp. mascula) skulle vara avblommat. Den finns dock i så stor mängd och i olika lägen så det går att hitta friska exemplar ganska länge. Så också nu i skuggiga lägen.
Bilden till vänster antyder dock att de flesta är ganska torra vid denna tid. Men också för St Per är detta tidigt att vara överblommat. 








St.Pers nycklar, Orchis mascula subsp. mascula



Men den orkidéintresserade behövde inte gå hem lottlös även om ovanstående arter mestadels var över för detta år (ytterligare en som var över var Adam & Eva). Nedan syns ett antal som just börjat sin blomning. 

Bild 1: Den lilla och svårhittade korallroten (Corallorhiza trifida) är i full blom nu.
Bild 2: Tvåblad (Neottia ovata) finns lite här och där. Här i sällskap med en skogsnyckel i knopp.
Bild 3: Flugblomster (Ophrys insectifera) verkar blomma för full nu.
Bild 4: Blodnyckel, (Dactylorhiza incarnata subsp. cruenta). Mycket lik ängsnyckel (bild 5) men detta är den enda av alla Sveriges               orkidéer som har prickar både på över och undersidan av bladen.
Bild 5: Ängsnyckel (Dactylorhiza incarnata) finns ganska gott om i fuktiga områden på Kinnekulle.
Bild 6: Skogsnyckel (Dactylorhiza fuchsii). De flesta av dessa var endast i knopp nu men en och annan hade börjat slå ut.

Annat vackert denna dag var alla fjärilar som flög runt i blomsterängarna. Framförallt gällde det de öppna ytorna på Österplana. Nedanstående tre är som följer: Puktörneblåvinge, kanske den vanligaste blåvingen hos oss. Tisterfjäril, troligtvis första generation som flugit in från kontinenten. Slutligen en av de tidigaste fjärilarna på våren, sorgmantel, som fortfarande var aktiv men rejält sliten i vingarna vilket antyder att den varit igång en tid.

Denna gången var det Västs-venska Orkidésällskapet, Göte-borg som ville besöka Kinne-kulle. Tyvärr hade mycket hänt under den varma maj som varit. Som syns på bilden så var guckuskorna avblommade.
Tursamt nog så fanns något exemplar i hyfsat skick.

Även Adam & Eva och St Pers nycklar var nu avblommade till största delen. 

Branterna ner mot Munkängarna ger en tydlig bild av att det en gång var havets vågor som eroderade kalkstenen. 

Några av deltagarna ner genom trapporna mot Munkängarna. Tyvärr visade sig att all ramslök som bara för två-tre dagar sedan blommade för fullt nu hade tappat alla blomblad vilket gör att skogsbotten blir enfärgat mörkt grön. Bild två visar att det fann enstaka tuvor kvar i skuggiga partier. Redan vid parkeringen vid Österplana kunde vi studera korallrot (bild 3). Sista tre bilderna visar att ängsnycklarna nu var på gång, samma gällde honungsblomstret och skogsnycklarna. 

Vy från de örtrika slåtterängar vid Grindsjötorp på Hunneberg. Mest markerat syns här prästkrage, görblomst, grönvit nattviol och skogsklöver.


Nedan ses något av det som blommar nu. Grönvit nattviol är just i början av sin blomning. Samma gäller Jungfru Marie nycklar som finns ymnigt på en del ställen. Bild tre och fyra visar hur Jungfru Marie nycklar kan variera både vad gäller form och blommorna teckningar. Till höger en slåttergubbe som antyder att det är intressanta marker här vid Grindsjötorp.