Öland kan man besöka nästan vilken tid som helst på året med gott behåll. Så får jag väl beteckna våra tva dagar också denna gång. Kanske inte det bästa sommarväder men helt OK för att fara runt i naturen. Bilden ovan här är en vy från vägen som följer norra Ölands västra kust från Äleklinta via Byxelkrok till norra udden. Det är en vägsträcka som kan rekommenderas, som bjuder på många vackra vyer. På våren är det också en sträcka som bjuder på mycket orkidéer.
Det är också från denna vägsträcka man kan be-skåda ön Blå Jungfrun.
Tidigare ansett vara en av flera platser som gett upphov till sägnerna om Blåkulla dit häxorna for.
Ön ligger nästan mitt i Kalmarsund.
Huvudskälet för våra dagar denna gång var att kolla hur det såg ut med skruv-axet detta år. Det verkade som om det inte var ett av de bättre åren för arten. De flesta exemplaren som sågs var dessut-om i början av sin blomning.
Som framgår av bilden ovan är det inte så lätt för ett otränat öga att hitta den lilla orkidén i all annan växtlighet.
Nedan ytterligare några iögonfallande örter som vi stötte på.
Pipört, Centranthus ruber, är en ört från Medelhavsområdet. Den finns i träd-gårdshandeln men har på Öland och Got-land kunnat etablera sig i det fria.
En del av exemplaren hade fortfarande endast knoppar.
Spåtistel
De flesta hade dock kommit en bit på sin blomningsperiod.
Cikoria
Skarven, eller ålekråkan som man säger söderut, är en karakteristisk syn utefter Ölands kuster. Till höger ser man den typiska ställning skarven intar när den torkar vingarna efter sina dyk.
En sista bild från vår tvådagars resa på Öland. Utefter östra kusten finns flera områden med lågt liggande landskap intill havet, ofta kallat "sjömarker". Bilden visar ett avsnitt av Östra sjömarkerna med betesdjur som håller områdena öppna.