Mitt första möte med Mön skedde för 22 år sedan men minnet av den vackra naturen har suttit fast hos mig. Så när frågan om detta med stornycklar kom på tal under hösten 2024 beslutades det att göra ett nytt besök våren 2025. Så efter lite forskande beslöts att 10 maj detta år skulle kunna vara en bra tid. Det verkade nämligen som att våren var något tidigare än normalt. Det fick bli en dagstur.
Bra förberedelser gjorde att vi ganska snabbt hitta-de den eftersökte arten. Vi hade startat vårt sök-ande inom området som kallades Hövblege. Och som syns på bilden är vi här utanför Möns klintområde.
Nedan ses ett antal bilder på stornyckel. Vi besökte de två områdena som har flest fynd av arten, Hövblege och Jydelejet. Samtliga bilder förutom det två sista är från Hövblege, ett område med backar och sluttningar med ganska kort vegetation men gott om buskar och träd som ger den skugga som stornyckeln gärna vill ha för att frodas. I området fanns ett stort antal plantor.
De två sista bilderna är från Jydelejet. Området ligger inom Store Klinteskogen som gränsar mot Möns Klint. Området består av mycket bokskog men med ängsområden insprängd. Ett mycket vackert landskap (se bild i rubriken). Också här fanns det gott om stornycklar. Men här växte dessa i mycket skuggigare lägen, inne i bokskogen eller under/intill bokträd i skogskanten.
Möjligtvis har året varit extra gynnsamt för arten eller om det brukar vara så rikligt med blommande plantor vet jag inte men vi så nog flera hundra. I alla fall blommade de tidigt detta år. Enligt litteraturen så brukar blomningen ske andra halvan av maj och in i juni.
Det är inte bara stornycklar som finns på Mön. Totalt lär det finnas 18 orkidéarter. För den som vill ha koll på dessa kan söka efter "Orkidéerna på Möns Klint" en bok som beskriver arterna.
Bilden till höger visar på vänstra delen ett tvåblad (Listera ovata) men intill syns även bladrosetten av någon nyckel (Dactylorhiza sp.).
På högra delen ses knopparna på en grönvit nattviol (Platanthera chlorantha)
Det den danska ön Mön kanske är mest känd för är nog Möns Klint. De vita kalkklipporna som stupar ner mot havet. Som högst närmare 130 m.
En gråmulen dag som vår på Mön lyste kanske inte klipporna helt vita men imponerande i alla fall. På två ställen finns det trappor där man kan ta sig ner till den smala stranden nedanför. Men för den som vill ner får tänka sig för. Det är lika många steg uppåt igen som neråt, nämligen 496 steg!
På väg hem igen kunde vi konstatera att vi hade haft en mycket lyckad dag även om det blev en lång körsträcka som skulle klaras av på en dag.