Om man är ny börjare på detta med att leta orkidéer är Kreta ett av de absolut bästa ställena att börja. Här finns ett mycket stort antal arter och många av dessa är lätta att hitta. I princip finns det orkidéer överallt bara man kommer utanför bebyggelse och odlad mark. Vill man kunna se så många arter som möjligt behövs dock lite vägledning och tips om vart man skall åka.
Kreta är den femte största ön i Medelhavet och Greklands största. Den bildar tillsammans med sin granne i öster, Karpathos, den södra gränsen för Egeiska havet. Kreta är ca 25 mil lång i öst-västlig riktning och på det bredaste ca 5,4 mil. Var man än befinner sig på Kreta är det inte långt till höga berg. I mitten av ön domineras landskapet av bergskedjan Psiloritis och dess högsta topp Idaberget med sina 2 456 meter. Här hittar man den mytomspunna Idagrottan, där enligt den grekiska mytologin, Zeus ska ha fötts. I väster finns Lefka Ori (Vita bergen) med 2 452 m som högsta punkt, österut ligger Diktibergen med en högsta höjd av 2 148 m samt längst österut de något lägre Thriptis bergen som når upp till 1 476 m.
Kreta saknar sammanhängande slättland i någon större omfattning. Enda undantaget är Mesaraslätten i sydcentrala delen av ön. Den är 50 km lång men å andra sidan endast några kilometer bred.
Andra geologiska kännetecken som är karakteristiska för Kreta är de många djupa ravinerna, varav den 16 km långa Samaria-ravinen, som skär genom Vita bergen ner mot sydkusten, är den mest kända. Typiskt är också förekomsten av odränerade sänkor i naturen. Den största av dessa är den mycket bördiga Lasithi-platån, en 12 x 5 km stor dalsänka på 800 m nivån, omringat av Diktibergens toppar. Eftersom det inte finns något utflöde från dalen, annat än genom kalkgrunden, samlas här vårens smältvatten från de omkringliggande bergen. Detta gör förhållandena idealiska för odling och man hittar också här alla typer av grödor utom oliv och citrus som inte går så högt. Under sommartid pumpas grundvattnet upp för bevattning. De så berömda väderkvarnar, som tidigare fanns i hundratal och som drev pumparna, har idag ersatts av effektivare dieselpumpar.
Utefter Kretas nordkust finns gott om uddar, halvöar och vikar. Här finns också en del slättland mellan områdena där bergen når ut till havet. Nästan samtliga av Kretas städer ligger på denna sida av ön. Sydkusten, som är betydligt brantare, har en mycket glesare befolkning.
ORKIDÉER
Bästa tiden att besöka Kreta, för att uppleva orkidéerna, är april. Lite beroende på hur vintern har varit och hur tidigt vårvärmen har kommit kan högsäsongen för blomningen variera något från år till år. Det sägs att våren kommer till östra Kreta först och vandrar västerut och sedan upp i bergen. Detta kan ge vissa tips om var man bör leta om man är "för tidig" eller "för sen". Det går dock alltid att hitta orkidéer. Var man än färdas på ön under våren, bortsett från tätbebyggda och jordbruksintensiva områden, finns det orkidéer. Nästan överallt på vägrenar, små områden med phrygana, maquis eller skog hittar man någon/några av de vanligaste arterna och ibland även någon ovanligare. Och man behöver inte alla gånger så långt, ofta finns det fortfarande gott om orkidéer på orörda områden bakom de nya hotellen eller andra typer av turistanläggningar.
Tills nu har det alltmer ökade trycket på utbyggnad av turistnäringen och jordbruket endast påverkat låglandsområden och då för det mesta utefter kusterna. Så fort man kommer utanför dessa områden erbjuder öns inre kullar, berg och dalar en mängd fina orkidéområden att utforska för entusiasten.
Även om det finns gott om orkidéer på Kreta så finns flera hot mot denna rikedom:
- Inom de kustnära områdena, speciellt utefter nordkusten, växer det upp turistanläggningar som totalförstör orkidébiotoper. Så t.ex. finns det idag nästan inga våtmarker kvar utefter Kretas nordkust.
- För högt betestryck inom phrygana-områden. Tidigare beten av vandrande fåraherdar har mer och mer ersatts av stängslade betesmarker som lokalt ger ett mycket hårt bete. Även utebliven bete påverkar genom att markerna växer igen och skuggar ut orkidéerna.
- Vatten från naturliga källor och bäckar i högre liggande områden leds i rör ner till nedanförliggande odlingsmarker med resultat att bäckraviner och andra fuktiga miljöer torkar ut.
- Skogsbränder i de numera små skogsbestånd som finns kvar kan bli förödande för arter som växer i sådana miljöer.
Fortfarande är dock Kreta ett av Europas finaste områden för orkidéer. Låt oss hoppas att det kan förbli så, så att både vi och våra efterkommande generationer kan få njuta av denna blomsterprakt och intrikata samspel mellan blomma och insekt.