D. majalis, Val Venegia, Italien 2004-06-24

Bildgalleri för Dactylorhiza majalis

D. majalis subsp. alpestris

D. majalis subsp. majalis

D. majalis subsp. baltica

D. majalis subsp. elatior

D. majalis subsp. sphagnicola

Dactylorhiza majalis subsp. majalis (Reichenb.) P.F. Hunt & Summerhayes 

Majnycklar är en robust växt, 20–40 cm hög. Bladen är stora och breda, bredast mot mitten och kraftigt fläckade på ovansidan. Det täta blomaxet är cylindriskt eller äggformat, blommorna är oftast skarpt purpurfärgade med mörkare teckningar. Läppen, grunt tredelad, är oftast utbredd och inte hopvikt som hos ängsnycklarna. Blommornas stödblad är längre än blomman. D. majalis ingår i ett artkomplex på samma sätt som D. incarnata och flera andra arter räknas ibland till majalis (D. purpurella, D. praetermissa). Växtplats är ofta översilningsängar, fuktiga kalkkärr och liknande miljöer. I Sverige är utbredningen sydlig, Skåne och någon lokal i Halland bildar nordgräns för majnycklarna. Totalutbredningen är Nord- och Centraleuropa. Blomning: Maj–juli.


 

Dactylorhiza majalis subsp. alpestris (Pugsley) Averyanov

När man kommer till Alperna och upp över 1 000 m-nivån träffar man på denna majnyckel. Jämfört med subsp. majalis har den inte lika robust växtsätt, bladen är smalare men fortfarande starkt fläckade. Blomaxet har vanligtvis inte lika många blommor men varje blomma är aningen större och läppen är inte lika djupt trekluven, ibland nästan hel med bara en liten spets längst fram. I områden där båda underarterna möts kan det ibland vara svårt att avgöra vilken art det är p.g.a. övergångsformer. Växtplatserna är fuktig/våta ängar eller liknande miljöer. Utbredningen är Alperna och eventuellt Pyrenéerna. Blomning: Juni–augusti.



 

Dactylorhiza majalis subsp. baltica (Klinge) H.Sund. 

Baltnycklar har hittats på ett ställe på svenska fastlandet. I slutet av juli 2004 upptäcktes ett blommande exemplar utanför Piteå. Troligtvis har frö kommit med import av massaved från Baltikum. Ytterligare plantor har hittats under senare år inom samma område. Från Gotland finns några lokaler där baltnycklar är rapporterade. Baltnyckeln når en höjd av 50 cm och har ljust gröna blad med mörka prickar. Blomaxet är ofta ganska långt och blommornas stödblad är vanligtvis längre än blomman.  Blommorna är blekröda och med en klart tredelad läpp med mörkare teckningar. Baltnycklarna hör hemma i främst Estland men finns också i Lettland och Litauen. Huruvida Baltnyckeln skall räknas till den svenska orkidéfloran är något osäkert. Framtiden får väl visa om arten kan etablera sig eller om det bara är en tillfällig förekomst. Blomning: Juni-juli.



Dactylorhiza majalis subsp. elatior (Fr.) M.Hedrén & H.A.Pedersen

Gotlandsnycklar har blivit namnet på de tidigare kallade Gylviksnycklarna respektive Viklaunycklarna på Gotland. Undersökningar har visat att dessa med troligt hybridursprung numera är stabila populationer. Skillnaden är dock för liten mellan dessa två för att de skall särskiljas. Vissa olikheter kan dock ses både i växtmiljö och utseende. Medan Gylviksnycklarna växer i naturliga miljöer i kanter av agmyrar, hittar man Viklaunycklarna i kulturpåverkade marker i näringsrika miljöer. Utseendemässigt är det blommornas teckningar som skiljer. Gylviksmycklarna har ett läppmönster bestående av linjer och bågar medan mönstret hos Viklaunycklarna mest består av prickar. På någon lokal kan man hitta Gotlandsnycklar som återkorsats med ängs- eller skogsnycklar. Dessa får ibland fläckiga blad till skillnad från den vanliga som har ofläckade, rent gröna blad. Blomning: Juni-juli.

Gylviksnycklar


Viklaunycklar

 


Dactylorhiza majalis subsp. sphagnicola (Höppner) H.A.Pedersen & Hedrén

Typiskt nog har denna art fått heta mossnyckel på svenska. Även det latinska artnamnet som syftar på Sphagnum (vitmossa) antyder vilken miljö arten finns i. Det finns inte många andra orkidéer att välja på om man hittar denna nyckel i myrar och mossar tillsammans med vitmossa och sileshår (ev D. maculata subsp. ericetorum). Det har genom tiderna funnits många åsikter om var mossnycklarna hör hemma men för tillfället är det som underart till majnycklarna. En del tycker nog att den bättre skulle passa hos ängsnycklarna med sina ofläckade, rakt uppåtstående blad. Blommorna är rosa men betydligt ljusare än majnycklarnas purpurfärgade. Läppen, som odtast hålls utbredd, har ett mörkare mönster som ofta består av enbart prickar, den har nästan ingen tredelning utan bara en spets längst ut. Växtplatser är solöppna till halvskuggiga, våta/fuktiga, sura myrar, ofta i vitmossa. Utbredningen är atlantisk från franska Atlantkusten till Skandinavien. Blomning: Juni–juli.