O. exaltata subsp. exaltata, Sicilien 2008-04-21

Bildgalleri för Ophrys exaltata
 

O. exaltata subsp. exaltata
 

O. exaltata subsp.
montis-leonis

 

O. exaltata subsp. morisii

Ophrys exaltata  subsp. exaltata Tenore

O. exaltata är endemisk inom Calabrien och Sicilien. Den ligger mycket nära O. sphegodes subsp. panormitana men skiljs från denna genom att läppen är odelad eller endast svagt tredelad medan subsp. panormitana har en distinkt tredelad läpp. Arten är storväxt med en tjock stjälk och mångblommigt (4–15) ax. Sepalerna är vita, grönvita eller skära med gröna nerver, kanterna ofta inrullade. Petalerna har samma färg som sepalerna men oftast en mörkare färgton. Läppen är rödbrun, konvex, oval och odelad med sidorna tillbakavikta vilket ger den ett smalt och runt utseende, 9–15 mm lång; i undantagsfall kan sidoflikar finns; på vardera sidan på över halvan finns ett dåligt utvecklat "horn" eller "utskott" som på utsidan är starkt hårigt. Hårigheten fortsätter utefter kanten mot spetsen. Märket på läppen bildar ett litet "H" eller "X" som ibland är uppbrutet i mindre fragment, färgen är glänsande blågrått eller rödaktigt. Växtplatser är torra ängar, garigue, rasbranter, vägrenar upp till 800 m. Höjd: 30–50 cm. Blomning: Mars–april.


Hybrider
Det är inte ovanligt att man stöter på ophrysar som inte stämmer in på någon av de man känner till. Ibland kan man ana sig till att det är en hybrid men inta alltid går det att känna igen vilka föräldra-arterna är.  

Ophrys exaltata  subsp. montis-leonis (Danesch & Danesch) Soca

Finns i många floror under namnet subsp. tyrrhena. Detta är också en av Italiens endemiska orkidéer. Man hittar den utefter västkusten från Ligurien till Lazio. Inom Maremma är den ganska vanlig. Det är en ganska liten planta sällan över 30 cm men med stora blommor. Sepalerna är vita till starkt rosa, sällan gröna; den övre oftast framåtböjd. Petalerna har ofta samma färg men med mörkare kanter. Läppen trapetsformad, sällan oval (10–14 mm); rödbrun till mörkt brun; ibland med antydan till utskott vid basen; avslutas med en gul spets. Läppens märke formar ett mer eller mindre tydligt, rödaktigt "H" med vita kanter. Mycket variabel art. Växer i fattiga gräsmarker, garrigue och busk- och öppna skogsmarker upp till 500 m. Blomning: Mars–april.

Ophrys exaltata  subsp. morisii (Martelli) Del Prete

Tidigare gick denna art under namnet O. aracnitiformis, ett mångformigt artkomplex som på senare år har delats upp i olika arter/underarter och denna har placerats som underart till O. exaltata. O. exaltata subsp morisii är endemisk för Sardinien/Korsika. På Sardinien finns den spridd över stora delar av ön. Det är en 15–40 cm hög planta med upp till 10 blommor. Sepalerna varierar från vitt till djuprosa, med tiden bakåtböjda. Petalerna är oftast starkare färgade. Den roströda till mörkbruna läppen är (oftast) odelad, oval till rund och kupig med ett mycket variabelt grått mönster, ofta med vita kanter, som bildar ett "X" eller "H", ibland en omvänd hästsko. Ibland förväxlas subsp. morisii  med O. sphegodes subsp. praecox men skiljs lättast på de bakåtböjda sepalerna och läppformen. Växer på lätt sura till kalkhaltiga underlag, steniga, fattiga gräsmarker, garigue, rasbranter, busk- och öppen skogsmark upp till 1 000 m. Blomning: Mars–maj.